Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för Ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om Ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till Ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till Ekonomisk brottslighet kom vi fram till att Ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val..

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå Ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå Ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara Ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av Ekonomisk brottslighet..

Vår slutsats är att Ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Vår slutsats är att Ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att Ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om Ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga Ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga Ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började Ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot Ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa Ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka Ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av Ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital från placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet på ett så bra sätt som möjligt är det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgänglig information, det vill säga att marknaden är effektiv. Vår ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gällande marknadsmissbruk. Vi har även på ett tydligt sätt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna är utformad, samt tittat närmare på det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

SammanfattningDatum:2011-01-14 Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare:Lennart Bogg Titel:Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord:Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering:Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar Ekonomisk brottslighet? Syfte:Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar Ekonomisk brottslighet. Metod:Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga Ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började Ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot Ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad Ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad Ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.